Långledigt (och superhjältar och så)

 
 
Hela våren har varit pepprad med långledigheter, men när man som jag är student/arbetssökande känner man ju inte riktigt av dem. Alla dagar blir mer eller mindre lika, oavsett om det är rött i kalendern eller inte. Men idag tar kursen i projektledning slut, och nästa vecka börjar jag mitt sommarjobb på Trafikverket, så nu tänkte jag minsann också unna mig lite långledigt. Hoppas ni alla får en kalaslånghelg, så hörs vi på andra sidan! 
 
(1. Förresten, var och såg X-men igår. Tro det eller ej men jag har en stor svaghet för superhjältefilmer i allmänhet, och X-men i synnerhet. Den utspelade sig delvis på 70-talet, älskade det! 70-talet känns ju lite som nästa favoritmodegrejen.)
 
(2. Blusen är, liksom Silverpilen, från megaloppisen. Det är en superbra grej där hela Majorna förvandlas till en endaste loppis där den som vill får sälja sina prylar. Borde finnas i alla städer!)
 

If dreams are like movies, then memories are films about ghosts.

Det senaste har jag återupptäckt Eva och Adam i SVTs öppna arkiv, kollat på highschoolserier och varit allmänt nostalgisk, så idag blir det nog throwback thursday här på bloggen. Inte främst i bilder, men i musik, så medan du läser inlägget tycker jag att du ska lyssna på den här spellistan på spottan. Mycket av den musik jag lyssnar på idag har hängt med i en väldans massa år, och det mesta kan jag koppla till någon person eller speciell händelse i livet. Alla är inte favoriter, men alla säger nog något om den jag var då. 
 
 
Mitt första musikminne som kommer med på listan är Moneybrother. Minns inte riktigt när han smög sig in, men jag har ett väldigt vagt minne av att sitta och vänta i en bil på en parkeringsplats och lyssna på It's been hurting all the way with you Joanna, och jag kan väl inte ha varit mycket mer än 15, och det är nog dn enda pregymnasiala låten jag fortfarande älskar. 
 
Och bilden då? Jo, den är en av de äldsta bilderna jag har på datorn, från min student för sju år sedan. Solen höll just på att gå upp, vi hade ägnat natten åt att dansa, sitta på donken (det enda som var öppet) och hänga på stranden. Och frammåt morgonkvisten ringde min vän Anna en kompis som precis hade gått upp och kom och skjutsade oss hem. En låt som jag alltid kommer att koppla till den tiden är Don't stop med now och Queen. Sista glada veckan innan studenten och hela studentdagen. Även The Ark får vara med på ett minneshörn med The worrying kind, som spelades flitigt på studentfesten. Minns att jag inte alls gillade dom när första skivan kom, men sen måste något hänt lagom till studenten.
 
Väldigt mycket musik jag fortfarande lyssnar på kommer från mina gymnasieår. Counting Crows, som är det enda av alla band jag ärvt av min dåvarande musikintresserade pojkvän som jag fortfarande lyssnar på. Salem Al Fakir, som liksom alltid funnits med, älskade honom från första stund tror jag. Var nog aldrig på en "riktig" konsert, men däremot ett helt gäng demobandsspelningar på småfestivaler. Till skillnad från de flesta andra hänger Loney, dear kvar, och är nog fortfarande med på min top 3 bra musik. Minns första gången jag hörde honom, hade varit iväg över dagen och stressade ner till stan (han spelade utomhus på "Brofästivalen" tror jag det var, som ni Jönköpingsbor kanske minns?) för att jag hade fått för mig att jag skulle älska det, hann bara höra en eller ett par låtar men det satte sig.
 
Eftersom jag gick natur-musik på gymnasiet hade vi ensemblelektioner. En av de ensembler jag var med i spelade soul, alla låtar var för svåra för oss men vi körde på ändå och spelade motown, Aretha och Marvin Gaye och lite ny soul också, och läraren rappade och kom av sig när texten visade sig vara inte så lite grov. Norah JonesJamie Cullum och all lättsmält jazz får representera de ständiga musikcaféerna och den där önskan om att vara lite jazzig och musikalisk, utan att faktiskt uppskatta imrovisationsorgier. Och faktiskt var jag också med i en jazzensemble där vi bara spelade efter noter och aldrig någonsin improviserade. En favorit var Bo Kaspers Orkester, vars fenomenala Dansa på min grav var soundtrack till en faktafilm om svamp jag och några vänner gjorde till biologin.
 
På somrarna åkte vi på frikyrkoläger, festivaler och roadtrips när folk väl började på körkort, och lite av det vi lyssnade på då i bilen var I'm From Barcelona (som alltid kommer vara perfekt bilåkarmusik), Maia Hirasawa och Regina Spektor. Och på festivalerna och lägrena spelade Michael Johnsson med sina fantastiska texter och Tomas Andersson Wij. Den där kvällen under ekarna när Andersson Wij spelade var magisk. Vi var på Frizon, det var lerig, jag var sjuk och hade bråkat med min pojkvän tror jag, men lyckades på något vis bli sams lagom till hans spelning. Och det var lampor i träden och sommarnatten var faktiskt varm för en gångs skull.
 
En dag i trean gav vi min vän Emma konsertbiljetter till Teitur i födelsedagspresent. Vi var ett udda gäng som åkte: hon, jag, hennes dåvarande pojkvän och mitt musikintresserade ex. Skolkade sista lektionen, åkte direkt till nordstan och käkade mat där inne på övervåningen ni vet, längst bak jämte parkeringshusen? (Hittade inte till något annat ställe i Göteborg på den tiden). Konserten var på Pustervik och kvalade direkt in på min "bästa musikupplevelse"-lista, Teitur hängde sig kvar så pass länge att jag och Eric hade en av hans låtar som brudvals på bröllopet.
 
Efter gymnasiet åkte jag till London och hängde, och därifrån är det faktiskt inte mycket musik jag minns. Men sen kom jag hem och träffade Eric, och vår musiksmak verkade vara så totalt olika, tills vi upptäckte att vi båda faktiskt gillade Friday I'm in Love. Efter att ha varit ihop i några månader åkte jag till Stockholm och gick på folkhögskola, och Veronica Maggio kommer alltid att  vara så himla mycket huvudstan och folkis för mig. Efter folkis blev det ett års ungdomsledarjobb i Jönköping, och sedan dess har jag inte haft någon koll alls på vad dagens frikyrkokids lyssnar på. Men då var det Elefant, och det händer faktiskt fortfarande att dom dyker upp i en spellista (och textraden "är du cool, ha, Örebro, aha" är kanske fortfarande favorittexten). När vi flyttpackade för att flytta från Jönköping lyssnade vi nästan konstant på Coldplay, som var nästa gemensamma musiknämnare för mig och Eric. Och väl framme i Göteborg gick det inte alls att undgå att börja lyssna på Håkan. Jag som aldrig varit särskilt indie, aldrig haft rufsigt hår, converse eller svart ögonsmink, som aldrig fallit för hans charmigt desperata svajjiga sång, till slut snärjde han mig ändå, trots allt. 
 
 
The last eleven years of my life, according to memories connected to music. 
 
 
 
 

“Animals don't behave like men […] They have dignity and animality.”

 
 
I måndags, när jag tog bilderna, sken solen in genom fönstret och gjorde hela lägenheten alldeles vårig. Och nu, medan jag skriver detta, regnar det och det känns mest som november och jag vill inte riktigt gå ut även om man ju måste det ibland. Regn kan ju ändå vara helt ok, när man hittat någon bra inomhusaktivitet att pyssla med. 
 
Denna inomhusaktivitet kan till exempel vara att läsa min nya favoritbok för stunden: Watership Down av Richard Adams. En klassiker, och så himla mysig! Det är väl egentligen en barnbok, men en väldigt välskriven och inte alls barnslig sådan. Den handlar om ett gäng kaniner som måste fly och uppleva massa faror, och allting i boken är så fint beskrivet. Hur kaninerna tänker och pratar med varandra, hur de beter sig och hur det idylliska engelska sommarlandskapet ser ut. Om du prövar kommer den att vara något av det mysigaste du läst! Fast man kanske måste gilla gulliga fluffiga sniffiga (och lite luriga) djur för att helt och hållet uppskatta den. 
 
 
 
A few days ago the sun was shining through our dirty windows. Today it's raining. But at least the rain gives me a good reason to stay indoors and read Watership Down by Richard Adams. It's such a lovely book!
 

Bloggtipset, del 3: Det hetaste

 
God morgon, och god fredag! Jag gillar böcker, det har kanske inte undgått så många. Och kanske är det också någon där ute som minns min dröm om en fet platsbyggd bokhylla. All I really want for Christmas is egentligen a platsbyggd bokhylla som täcker en hel vägg.
 
 
Så för er som, liksom jag, har en passion för det där med drivor av böcker, kommer här helgens cyberspacetips. Det är kanske inte så himla nytt, men jag fastnade och kunde inte låta bli att dela med mig. För den som eventuellt har missat: Bookshelf Porn. Ta en kik. Så har du helgens slösurfande klappat och klart. (Ja, och bilderna har jag ju hittat där med...)
 
 
My new favourite blog. Because all I really want for Christmas is a gigantic wall-covering bookcase.
 


A Treehouse Wait, Teitur, Särla och Iida

Nu när jag har praktik i Trollhättan och "pendlar" varje dag har jag börjat lyssna på musik igen. (Kan man kalla det pendla när det bara tar 35 minuter?) Ofta gillar jag att ha det tyst hemma, och på spårvagnen läser jag böcker. Men på tåg, då är det en annan sak, då gillar jag att lyssna på musik!
 
Jag är dock hyffsat dålig på att upptäcka så mycket nytt, så här kommer därför fyra tips på musik som inte är alls nyutkommen. Inte först på bollen liksom. Det här med att beskriva musik är ju också alltid ganska lurigt, men någon typ av stillsam/melankolisk/glad/singersongwriter/indiepop/psalm kan man väl kanske ändå säga att alla fyra i varierande grad kan klassas som. 
 
 
1. A Treehouse Wait. Fick en skiva från 2011 av några kompisar i våras, lyssnade lite och gillade det. Men var som sagt inne i tyst-hemma-perioden, så det blev inte så mycket mer lyssnande då. Men nu, nu hörrni, nu har jag återupptäckt och insett att det är alldeles fantastiskt. 
 
2. Teitur. Denne färöing är en gammal gymnasiefavorit från början. Min vän Jacob introducerade honom, och sedan dess har han varit ett återkommande inslag i mina playlists. Jacob och jag är rörande överens om att första skivan, Poetry and Airplanes, är den bästa (och mest lättlyssnade), men även Stay Under the Stars och Let the Dog Drive Home är helt och hållet jättebra. En del annat han har gjort är lite mer... svårlyssnat. 
 
3. Särla. Emil Svanängens Loney, Dear känner många/de flesta av er säkert igen. Han är ännu en av de där jag följt sedan gymnasiet, och det är alltid så himla bra. Ett tidigt projekt, vid namn Särla, är däremot mindre känt. Och det är inte så konstigt, för det är numera nerlagt och nästan omöjligt att få tag på musiken om man inte känner någon som kan skicka musiken till en. Därför är det nog rätt taskigt att tipsa om den, men det är verkligen så fantastiskt bra att jag inte kunde låta bli. Har du chansen att lyssna, så ta den! Har lyssnat på Särla varje morgon de senaste två veckorna, och musiken berör på nya sätt varje gång. Här kan du iallafall lyssna på en av låtarna. 
 
 
 
4. Iida. Fördelen med att gå på folkis där det även finns musiklinjer är att man får så många musiktips och musikaliska bekanta. Ida gick på folkhögskolan Betel i Stockholm samma år som jag, och eftersom skolan var liten har man ju även nu, efter 4,5 år, lite koll på varandra. I somras släppte hon sin första låt, Life will kill youoch den var lite av sommarens soundtrack. Här kan man titta och dessutom få höra en ny låt. 
 
 
Some of the music I love right now. A Treehouse Wait, Teitur, Särla and Iida

Svansjön

 
God måndag kära vänner! Ny vecka, nya tag! Eller något sådant. Tänkte bara dela med mig av ett litet tips såhär i början av vecka 46. Det är nämligen såhär: Fredrik Rydman (från dansgruppen Bounce ni vet) har koreograferat en version av Svansjön. Jag och Eric var och såg den i somras, och den var svinbra. Perfekt om man är lite ovan vid att se på modern dans, för det var inte alls så svårt som det ibland kan vara, underhållande och lagom långt dessutom. Men man behöver ju inte vara dansrookie för att uppskatta föreställningen såklart, svinbra var den ju som sagt.
 
 
Och nu, nu förstår ni, har jag fått nys om att den finns att se på svtplay, fram till den 2 december Så jag tycker minsann att alla ska lägga en timma och en kvart av sin tid den här veckan och kolla på föreställningen. Gört bara gört. 
 
Klicka på bilderna för källa. Fotograf: Mats Bäcker
 
 

If you ever get the chance to go and see the show Swan Lake Reloaded I strongly recommend you take it. It is a dance show, choreographed by Fredrik Rydman, former member of Bounce Streetdance Company, 
based on the story of the classical ballet Swan Lake, but with a modern twist. 
 
 

Filmtipset

 
En av mina absoluta favoritfilmer har länge varit Before Sunrise. För den som missat handlar den om amerikanen Jesse och fransyskan Celine som träffas på ett tåg, bestämmer sig för att hoppa av och hänga ett tag innan de båda ska vidare. De spenderar kvällen och natten (tills solen går upp, hrm hrm) med att promenera runt i Wien och prata, om djupt och ytligt, högt och lågt. Och de gör det på ett så fantastiskt äkta sätt. Och jag älskar det. Det kan kanske låta lite småtråkigt, med en film som knappt har någon handling (inga bilbomber, ingen Tom Cruise och inte en enda utomjording, trollkarl eller cupcake), men det blir aldrig någonsin trist. Det har kanske med äktheten att göra, för detta är en film som faktiskt känns. 
 
 
Sen kom Before Sunset, nio år senare, och den var inte sämre den. Så himla bra. Om samma personer, som efter nio år promenerar runt och pratar (fast i Paris i stället för Wien denna gång). Och det håller, och är fantastiskt även denna gång. Att liksom se att de är samma personer, men som växt en bit och hamnat på en annan plats i livet, det är fint.
 
 
Och nu, nu (nio år senare) har Before Midnight kommit (har gått på bio ett tag nu). Samma koncept, men på grund av nya livssituationer så annorlunda. Men precis lika bra. Så nu har även den seglat upp på favoritfilmslistan.
 
Så om du inte vet vad du ska göra i helgen, har jag precis bestämt det åt dig. 
 
 
Three of my favourite movies: Before Sunrise, Before Sunset and Before Midnight

Bara en sida till

 
Ja, jag har ju blivit lite dålig på att blogga regelbundet. Tror att jag kanske har upptäckt en del av orsaken, sensommaren och hösten har jag nämligen fastnat i, ehrm, lite fler böcker än vanligt. Med näsan i en bok har jag helt enkelt inte haft tid att blogga.
 
Inte en enda av de böckerna jag läst har varit en ny upptäckt. Nejdå, jag läser nästan uteslutande favoriter som jag läst många gånger förut. Kastar in en nykomling här och där, men annars alltså mest gamla trogna favoriter där jag redan vet allt som ska hända. Så de senaste månaderna har jag roat mig med att plöja igenom alla sju Harry Potter, The Catcher in the Rye och några Jane Austen. Som sagt...
 
En del kan ju bli lite förundrade över det här fenomenet, att läsa samma böcker om och om igen. Se samma filmer om och om igen. Men det är lite som att umgås med en gammal kompis. Man upptäcker nya sidor, ser saker från nya vinklar, tänker på ett annat sätt. För även om texten i boken är likadan som sist, så är ju jag inte riktigt densamma. 
 
 
Här är ett gäng av de där böckerna, som liksom går att läsa flera gånger om. 
 
 
These last couple of months I've been rereading Harry Potter, The Catcher in the Rye and some of Jane Austen's books. I really enjoy reading the same old favourites over and over again.  
 
 

Ödet

 
Minns ni våra staplar med böcker som var vår tillfälliga lösning i brist på lämplig hylla? Det här mötte mig när jag kom hem efter skola och danslektion igår. Kändes som att det var den där svajiga bokhögens öde att till slut välta. 
 
 
Nu står jag inför ett dilemma: stapla upp alltsammans igen (eftersom en lämplig bokhylla än så länge är utom synhåll), eller hitta på en annan, mindre vältbenägen lösning. Vi får se vad det blir. 
 
Hoppas ni har en fin fredag!
 
 
It was bound to happen. 

Lite musiktips i dessa gråa tider

Mycket att göra de senaste dagarna, med jobb och c-uppsats, toppat med roliga grejer också. Som att träffa min kära vän Lovisa från folkisåret som jag inte träffar så ofta. Och idag är det valborg och ikväll blir det tapas. Om man inte känner för att supa sig full för första gången, vingla runt i stilettklackar och partyklänning i ett sjugradigt Göteborg, titta på eld och få rök i ögonen, utan känner sig i behov av en lugn stund istället, kommer här två utmärkta musiktips. 
 
 
Det första är min kompis (från samma folkisår som Lovisa) Daniel Westins kvartett med pianobaserad jazz. Finns på spotify här.
 
Det andra tipset är soundtracket till Last Night, har aldrig sett filmen, men musiken är fantastisk. Lyssna på spotify här
 
Trevlig lyssning. Hoppas du får en skön dag nu.  
 
 
 

En extra dag, tack.

God morgon måndag. Hade varit skönt om du dröjt lite, en extra ledig dag i solen hade inte varit fel. 
 
 
 
Men istället för att vara ledig kan man kolla på den här oerhört vackra filmen av Gustav Johansson. Jag är inte en som kollar på filmklipp särskilt ofta, och klickar sällan på andras videolänkar. Den här gången är jag dock glad att jag gjorde det. Vad skulle du göra med en extra dag i veckan?
 
 
The most beautiful short film!
 

Dagens youtube

 
 
Ni har säkert redan sett den, men detta är vad vi har skrattat åt här hemma de senaste veckorna. Eric höll på att skratta ihjäl sig första gången han såg den vid frukostbordet. Sen hände det igen när han såg den andra gången, och tredje, osv. Ett bra sätt att inleda en tisdag, med andra ord. 
 
 
Best thing on youtube.

Måndagsyoutube

Eric har ju haft lite olika inspelningar i studion nu, och här är en till av dem, med ett band som heter Morph. Lyssna lyssna! Fantastiskt bra, även om det inte riktigt är min kopp musik...
 
 
 
Här och här är de andra filmerna han gjort, med Amanda & Jonatan, och Jaerv
 
 
Another one of the studio recordings Eric has made.

Jaerv

 
 
Måste bara dela nästa lilla musikvideo från Studiohuset. Här är en liveinspelning med Jaerv, som spelar folkmusik. Faktiskt den allra första inspelningen som gjorts i studion. Titta och lyssna vettja!
 
God natt.
 
 
First recordning ever made in Eric's recording studio. 

Summertime

I veckan spelade Eric in den här låten i studion, med duktiga Amanda Eliasson på sång och Jonatan Andersson på gitarr. Ett litet youtubetips såhär på lördagskvisten :)
 
  
 Nu ska jag iväg till mitt nya extraknäck, och kränga surdegsbröd och lattes. Hej hopp!
 
 
Summertime, recorded in Eric's music studio.

Läsandet

(Klicka på bilden för källa)
 
Jag älskar att läsa. Läser allt möjligt, skyltar, schampoflaskor, plugglitteratur (den går det dock lite trögare med). Mest av allt gillar jag ju att läsa böcker. Är inte så kräsen, läser lite vad som helst. Dock aldrig deckare, försökte mig på två stycken för sisådär en 7 år sen, men tröttnade rätt snabbt...Senaste året har jag plöjt igenom ett gäng böcker, så idag blir boktipsarstund med de jag kommer ihåg och gillade bäst. Det blir inga creddiga ser-bra-ut-i-bok-hyllan-böcker, gillar sånna med men man behöver ju ibland lite ork för att ta sig igenom dem. De här är böcker som passar sig bra om man, som jag, mest läser på spårvagnen. 
 
Hunger Games/Hungerspelen-trilogogin av Suzanne Collins
Dessa behöver väl knappast någon närmre presentation, efter att filmen gått på bio hur länge som helst och alla snackat om dem, men ändå. Så himla fängslande, spännande och faktiskt fascinerande. Ingen fantastiskt litteratur, men det gör inget då man blir så fast att man ändå inte märker något. Tonårsdystopi som bäst, typ. 
 
Stadserien av Per Anders Fogelström
Har redan skrivit ett eget inlägg om de här fem böckerna i en serie om en släkt i Stockholm mellan 1860-1960. Välskrivet och spännande, och inte det minsta torrt. 
 
Kapten Corellis mandolin/Captain Corelli's Mandolin av Louis De Berniéres
Krig och elände och hjärta och smärta. Utspelar sig på Kefalonia, den vackra grekiska ön där jag och Eric var på bröllopsresa, under andravärldskrigsfascist-tider. Fint skriven, och trots allt rätt mysig. Alltid nyttigt att lära sig lite nytt om historien också (säger jag som har dålig koll på Mussolini mfl).
 
Drottningen vänder blad/The Uncommon Reader av Alan Bennett
Framförallt en fruktansvärt mysig bok. Och kort, eftermiddagsprojekt typ. Handlar om när den brittiska drottningen börjar läsa skönlitterärt, och alla problem det för med sig. En bok om läsande helt enkelt. (En annan mysig bok om läsande, som jag gillar men inte läst det senaste är Jane Austen-klubben/The Jane Austen Book Club av Karen Joy Fowler, helt enkelt om ett gäng som läser Jane Austen-böcker och vad det gör med deras liv. Myspys.)
 
The History of Love/Kärlekens historia av Nicole Krauss
Om en flicka som försöker göra sin ensamma mamma o-ensam, och en ensam person som en gång skrev en bok. Och om hur allt vävs. Vacker, och lite smått egen. 
 
Guernseys litteratur- och potatisskalspajsällskap/The Guernsey Literary and Potato Peel Pie Society av Mary Ann Shaffer
Ännu en fantastiskt mysig bok som mestadels handlar om en liten brittisk ö under andravärldskrigstider. Tänkte först att det var lite av en tantbok (titeln och omslaget vittnar om det), men antingen så är det en ungavuxnabok, eller så är jag tant. 
 
Just nu håller jag på med Snö/Kar av Orhan Pamuk. Den är rätt tjock och otymplig att släpa med sig på spårvagnen, men läsvärd ändå. Tog ett tag att komma in i dock, som så ofta är fallet med nobelpristagarböcker... Om Turkiet och politik och en vilsen poet som försöker hitta ro med sitt liv. Har kommit till mitten, så slutet kanske förstör allt, men hittills gillar jag den.
 
Och det får väl räcka för den här gången. Annars blir väl inlägget alldeles för långt och ingen orkar läsa annat än massa tips på sånt som man skulle kunna läsa istället för det här inlägget.
 
P.S. De allra flesta av de böcker jag nämnt (undantaget Hunger Games som jag köpte nya och Snö som jag fick i present för längesen) har jag köpt på secondhand eller loppis. Himla bra ställe att hitta himla bra böcker himla billigt. Om man som jag gillar att läsa böckerna på engelska om det är orginalspråket kan det vara svårare, men det finns det med, om man letar lite. 
 
Rättelse: Drottningen vänder blad har jag lånat av min svägerska. Och glömt att jag har, fram tills jag skrev detta inlägg. Illa. Bot och bättring. 
 
 
A few of my favourites among the books I've read the past year.
 

Att titta på "TV"

Vi har ingen TV. Har aldrig ägt någon. Ändå säger jag rätt ofta att det är det jag gör, när jag snarare tittar på datorn. Det jag ser på datorn är ju dock sånt som en gång gått på TV. Kollar alltså på svtplay, en hel del. Fantastisk grej det där.
 
 
Satt precis och kollade på en andravärldskrigsminiserie på tyska, Ödesår. Alltid värt att kolla på grejer som utspelar sig under den tiden, för trots krig och elände så är kläderna och möblerna himla fina. Och den här är dessutom extra värd: fint att för en gångs skull se något som inte är amerikanskt eller brittiskt...
 

Hemträdgården

 
Fick en sån fin julklapp från min vän Lovisa. Hemträdgården av Gunnar Berge. Skriven 1939, fast just denna fräsiga är tryckt 1967. 
 
 
 
Innehåller allt man behöver veta om hur man beskär äppelträd, olika typer av blommor och vad DDT är bra för. 
 
 
Tanken var att jag kan ha den till balkongen sen i vår. Har nämligen planer på att förvandla den till ett mindre växthus när det blir lite varmare ute. 
 
 
Got this cute gardening book printed in 1967 from my friend Lovisa as a christmas present. 
 
 

TV

 
Är fortfarande trött, men tänkte bara smyga in ett litet TV-tips som min vän Emelie visade mig. Eftersom jag inte har TV är det inte så lätt att hålla koll på allt... Men Jakten på det perfekta livet, det är minsann en riktig höjdare! Hanna Hellquist är sjukt skön och avsnitten är i sån perfekt titta-på-medan-man-väntar-på-tvätt-eller-att-maten-i-ugnen-ska-lagas-längd. Hanna åker runt och intervjuar kända och halvkända personer i (ja, you guessed it) jakten på det perfekta livet. Hon känns ärlig och avslappnad och riktig och ställer raka frågor (älskar när hon frågar ut Bingo Rimér om skönhetsideal i avsnitt 4). Så senaste veckan har jag varit i skolan, lagat mat, tittat på Jakten på det perfekta livet, sovit, varit i skolan... osv. Nästa SVTplay-projekt jag tänkte ta mig an är Historieätarna, misstänker att det kan vara riktigt bra det med.
 
Jo, det där med all matlagning. Bedriver en mindre storköksverksamhet här i lägenheten. Denna veckan är nämligen byggvecka för Erics studio i Högsbo. Så medan han och ett gäng fantastiska frivilliga bygger studio från tidig morron till sen kväll, hjälper jag till med det jag kan. Jag lagar mat. Känner mig som en hemmafru, med undantaget att jag knappt varit hemma...

November

 
November måste vara en av året tråkigaste månader. Grått. En varken-eller-månad. Varken höst eller vinter. Varken varmt eller kallt. Varken dagsljus eller juleljus. 
 
Det är tur att det finns saker att pyssla med ändå, när man nu får ledig tid från skola och studioföretag och allt annat som tar ens tid. Eric har köpt studiokamera och håller på att lära sig den, och jag håller på att lära mig fotoredigeringsprogram. Lagar mat efter recept (som jag ytterst sällan annars gör). Testlyssnar ny musik (som Mando Diaos Fröding-skiva. Passar bra till november-humöret). November blev visst en experimentmånad. 
 
 
 
November. Must be one of the most boring months of the year here in Sweden. Gray. Neither fall nor winter, neither daylight or christmas lights. 

Tidigare inlägg
RSS 2.0