Latkvinnsbrödet (del 3) och ett litet hörn av köket

 
Ja, jag har alltså bakad det här superenkla brödet igen. Denna gången blev det morotsbröd, med både två rivna morötter och morotsjuice istället för vatten. Det här med att baka på morotsjuice är kanske inte så ekonomiskt, men när vi insåg att vi ändå inte gillar att dricka den kunde vi ju lika gärna baka på den. Bra och morotigt blev brödet iallafall. Ett litet helgtips sådär, om inte alla har fullt upp med att baka lussebullar, pepparkakor och annat juligt. 
 
Och så har jag äntligten gått och blivit den fullfjädrade tant jag långsamt varit på väg mot. Jag har nämligen en klängväxt i köksfönstret nu. Känns bra tycker jag. 
 
 
 
 
 
 
I made the world's easiest bread again. This time, I put some grated carrots and carrot juice in it, you should try it! And the plant in our kitchen window makes me feel like an old lady, in a good way. 

Snöflingor

 
 
För ett tag sedan var jag hemma sjuk i några dagar. Satt mest och kollade på film och serier, men var ändå tillräckligt pigg för att göra lite annat. Så jag virkade en del samtidigt. Bland annat snöflingor, av lite överblivet vitt garn (som faktiskt från början kommer från en gammal tröja jag repade upp för att jag ville förkorta ämarna). Utgick från detta enkla mönster möster från början, men improviserade en del. Kändes lagom säsongsanpassat med snöflingor. 
 
Vad som däremot inte är säsongsanpassat är pelargonerna som fått flytta tillbaks, sticklingarna och sommarens sista tomater i fönstret, men det är ju en annan femma. 
 
 
I was home with a cold a few days last week, and spent the time watching movies and crocheting snowflakes.
 

A Treehouse Wait, Teitur, Särla och Iida

Nu när jag har praktik i Trollhättan och "pendlar" varje dag har jag börjat lyssna på musik igen. (Kan man kalla det pendla när det bara tar 35 minuter?) Ofta gillar jag att ha det tyst hemma, och på spårvagnen läser jag böcker. Men på tåg, då är det en annan sak, då gillar jag att lyssna på musik!
 
Jag är dock hyffsat dålig på att upptäcka så mycket nytt, så här kommer därför fyra tips på musik som inte är alls nyutkommen. Inte först på bollen liksom. Det här med att beskriva musik är ju också alltid ganska lurigt, men någon typ av stillsam/melankolisk/glad/singersongwriter/indiepop/psalm kan man väl kanske ändå säga att alla fyra i varierande grad kan klassas som. 
 
 
1. A Treehouse Wait. Fick en skiva från 2011 av några kompisar i våras, lyssnade lite och gillade det. Men var som sagt inne i tyst-hemma-perioden, så det blev inte så mycket mer lyssnande då. Men nu, nu hörrni, nu har jag återupptäckt och insett att det är alldeles fantastiskt. 
 
2. Teitur. Denne färöing är en gammal gymnasiefavorit från början. Min vän Jacob introducerade honom, och sedan dess har han varit ett återkommande inslag i mina playlists. Jacob och jag är rörande överens om att första skivan, Poetry and Airplanes, är den bästa (och mest lättlyssnade), men även Stay Under the Stars och Let the Dog Drive Home är helt och hållet jättebra. En del annat han har gjort är lite mer... svårlyssnat. 
 
3. Särla. Emil Svanängens Loney, Dear känner många/de flesta av er säkert igen. Han är ännu en av de där jag följt sedan gymnasiet, och det är alltid så himla bra. Ett tidigt projekt, vid namn Särla, är däremot mindre känt. Och det är inte så konstigt, för det är numera nerlagt och nästan omöjligt att få tag på musiken om man inte känner någon som kan skicka musiken till en. Därför är det nog rätt taskigt att tipsa om den, men det är verkligen så fantastiskt bra att jag inte kunde låta bli. Har du chansen att lyssna, så ta den! Har lyssnat på Särla varje morgon de senaste två veckorna, och musiken berör på nya sätt varje gång. Här kan du iallafall lyssna på en av låtarna. 
 
 
 
4. Iida. Fördelen med att gå på folkis där det även finns musiklinjer är att man får så många musiktips och musikaliska bekanta. Ida gick på folkhögskolan Betel i Stockholm samma år som jag, och eftersom skolan var liten har man ju även nu, efter 4,5 år, lite koll på varandra. I somras släppte hon sin första låt, Life will kill youoch den var lite av sommarens soundtrack. Här kan man titta och dessutom få höra en ny låt. 
 
 
Some of the music I love right now. A Treehouse Wait, Teitur, Särla and Iida

Vardagsrumsfönstret

 
 
 
 
God måndag! Tänkte att jag skulle inleda veckan med att visa ännu ett av förrförra veckans secondhandfynd (och den där rosa fåtöljen som varit med på så oändligt många bilder). Ja, och det nya är alltså de grönturkosa glasflaskorna i fönstret. 
 
När jag burit hem dom från Jönköping (helt utan sprickor), var jag tvungen att ordna om i vardagsrumsfönstret så att de skulle få en given plats. Jag matchade med jordgloben och allt. Installationen höll dock inte i sig så länge, för jag insåg att mina stackars växter, som fått flytta tillförmån för livlösa glasflaskor, behöver allt ljus de kan få nu i november. Och då är vardagsrumsfönstret bästa platsen. Så fönsterbrädet har gått tillbaks till sin växthusfunktion igen, men det var fint med glasflaskorna så länge det varade tycker jag. 
 

Bloggtipset, del 2

 
 
 
 
 
 
 
 
För ganska så länge sedan sa jag ju att jag lite då och då skulle tipsa om mina favoritbloggar. Jag tipsade om Så fint jag vill, men sedan stannade tipsandet liksom av. Tänkte att det skulle bli ändring på det!
 
Nu vill jag nämligen tipsa om bloggen Hej Regina. Agnes som driver bloggen (Regina i mellannamn) har en fantastisk smak och känsla för detaljer. Hon verkar ha en förkärlek till det grafiska, inreder som en dröm och gör mängder av pyssel och remakes av gamla slitna möbler (och målar om sitt piano då och då), och får allt att verka så enkelt. Otroligt inspirerande, så har du inte kikat in tycker jag minsann att du ska göra det NU. 
 
(Och alla bilderna ovan kommer såklart från henne.)
 
 
One of my favourite blogs, Hej Regina. Take a look!
 

Glögg

 
Förra helgen var jag i Jönköping på ett kort besök igen (det verkar mest bli snabba vändor nuförtiden). Då hann jag iallafall med en secondhandrunda med mina vänner Victoria, Daniel och Elis. Jag har sagt det förr och jag säger det igen, secondhand i Jönköping är så himla himla bra! Vi hann med Erikshjälpen i Huskvarna, Bra & Begagnat och Samhjälp, och hittade så mycket bra-att-ha-saker. Till exempel dom här kaffekopparna. 
 
"Kaffekoppar, hmmm...?" tänker ni nu. "Hon dricker ju inte kaffe." Och nej, det gör jag inte. Men har varit på jakt efter några gamla, lagom stora koppar att dricka glögg ur. Problemet är ju att man gärna vill ha sina glöggkoppar lite säsongsbetonade, och inte helt täckta av vårblommor. Av någon anledning kryllar secondhandbutiker av vårblommekoppar, så det har varit svårt att finna. Men nu, nu! Perfekt diskret juliga, och perfekt storlek för glögg.
 
Och jag vet att jag i onsdags visade sisådären tusen bilder fyllda av sommarlängtan, men man kan väl längta efter två saker samtidigt? För nu är det ju bara (typ) en vecka kvar tills man i min värld får börja jula till vardagen (hinner verkligen tröttna om jag börjar för tidigt), och jag längtar ju efter glögg, saffran och grandoft också!
 
 
 
I found these old coffee cups in a thrift store in Jönköping. But, as I am not a coffee-drinker, I have another purpose for them: they will be perfect for serving glögg/mulled wine/glühwein/whatever this december!
 

Det är ju bara ett halvår kvar nu/Only six months to go

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Att titta in i kameran

 
 
 
"Vad är nu detta!?" tänker ni. Ett inlägg med titeln "att titta in i kameran", och så finns det ingen ögonkontakt i en enda av bilderna. Skandal. Och ja, lite så. Ofta är det väl så att män porträtteras starka, ögonkontakt med kameran osv, medan kvinnor kan se lite blyga ut bakom fladdrande ögonfransar osv. Så egentligen vill man ju inte spä på ett konstigt (/kvinnoförminskande) ideal. Men har man begränsat med tid, och en tendens att halvblunda ut på bild, då blir det så ibland. När man tittar ner gör det liksom inte riktigt något att man har ögonen lite på glänt. 
 
Och om klädseln då. Den knalliga käcka baskern är från förra rundan till Erikshjälpen i Jönköping. Min favoritsecondhand, hittar alltid något bra/välbehövligt där. Kappan hittade jag på Ebbes hörna i Bellevue, den är i barnstorlekar (passar 10-åringar står det) men passar en kortis som mig perfekt! Sjalen är en sån där "pashmina"-sjal som var så himla poppis för några år sedan. När jag tröttnade på fransarna tog jag helt enkelt bort dom. Och skorna, precis sådana smågubbiga som jag alltid faller för och petar på, ja dom fick jag av mina snälla föräldrar nu i helgen. Tack!
 
 
I've got a new green beret. And shoes that was a present from my super kind parents. 

Eko

 
 
Jag har börjat gå upp tidigt på mornarna. Inte helt och hållet för att jag är sådär fräsch morgonpigg, utan för att jag har börjat på praktik med "riktiga" arbetstider. Till skillnad från plugga-lite-här-plugga-lite-där-tider jag haft de senaste åren. Det innebär ju att det blir lite mindre tid till blogg å dä. Så är det.
 
Såhär såg det iallafall ut på skåpet i vardagsrummet för ett tag sedan (en helg, av ljuset att döma). Jag gillar den där skolplanschen så mycket. Noter, för Eric som jobbar med musik, och eko, för mig som pluggat miljö.
 
Och praktikplatsen ja, den är på kontoret för Hållbart samhälle i Trollhättan. Kanoners är det. 
 
 

Svansjön

 
God måndag kära vänner! Ny vecka, nya tag! Eller något sådant. Tänkte bara dela med mig av ett litet tips såhär i början av vecka 46. Det är nämligen såhär: Fredrik Rydman (från dansgruppen Bounce ni vet) har koreograferat en version av Svansjön. Jag och Eric var och såg den i somras, och den var svinbra. Perfekt om man är lite ovan vid att se på modern dans, för det var inte alls så svårt som det ibland kan vara, underhållande och lagom långt dessutom. Men man behöver ju inte vara dansrookie för att uppskatta föreställningen såklart, svinbra var den ju som sagt.
 
 
Och nu, nu förstår ni, har jag fått nys om att den finns att se på svtplay, fram till den 2 december Så jag tycker minsann att alla ska lägga en timma och en kvart av sin tid den här veckan och kolla på föreställningen. Gört bara gört. 
 
Klicka på bilderna för källa. Fotograf: Mats Bäcker
 
 

If you ever get the chance to go and see the show Swan Lake Reloaded I strongly recommend you take it. It is a dance show, choreographed by Fredrik Rydman, former member of Bounce Streetdance Company, 
based on the story of the classical ballet Swan Lake, but with a modern twist. 
 
 

En pall som står pall (joråsåatteehh)

 
Vanliga vinkeln på vardagsrummet igen. Men titta noga, så ser du ett nytillskott. Jamenvisst, vi har ju en ny pall! 
 
 
Avsynad av nr 12 och allt. Och det ser inte du, men på den andra lappen står det att den har "den nya benfastsättningen Slätte-metoden, garanterar hållfasthet". Du förstår så tjusigt och säkert! Ingen risk att man sitter sönder pallen här inte. Det är ju garanterat.  
 
 
Orginaltyget var slitet och sunkigt och fläckigt, så det fick bli en ny klädsel av en tygstuv ur gömmorna. Pallen med benfastsättningn enligt Slätte-metoden har flyttat runt lite här i hemmet, för det är ju ändå flyttbarheten som är själva vitsen med pallar.
 
 
We've got a new vintage stool. I love the fact that it's checked by numer 12. 

Klädkrisen, hösten, regnet och värmen

 
Jag har haft en liten klädkris den här hösten. Det händer med jämna mellanrum, och nästan alltid på höst/vintern. Färgglada klänningar och bara ben är det jag trivs mest med, och det passar liksom inte riktigt på hösten. Jag gillar ju också idén med att klä sig efter säsong, jag vet bara inte riktigt hur jag tycker att höst i min garderob borde se ut. 
 
 
Men ett paraply, det är ju ändå oundvikligt. För även om värmen har hållit i sig, har de regnfria dagarna de senaste veckorna varit få. Och snart kommer nog kylan också, och hur ska man klä sig då? 
 
 
När jag var hem till Jönköping en snabbis i veckan rotade jag som vanligt igenom min systers garderob hemma hos mina föräldrar. Det är bra det där, med syskon i samma storlek som en själv, alltid hittar man något att låna. Till exempel den här tröjan och väskan. Kanske att det blir lite såhär jag ser ut i höst/vinter. Kanske att det blir lite mer byxor och lite färre klänningar. Kanske kanske. 
 
 
Men det här med kläder hörrni, jag är så himla kluven inför det. För även om jag kan inbilla mig att det spelar roll vad jag har på mig, så förstår jag ju också att det inte är så himla viktigt. Att blogga om outfits och samtidigt få krupp över konsumtionsnormen, kan kanske tyckas verka tvetydigt. Men jag har en liten förmäten förhoppning om att det ändå kan inspirera någon med bilder på kläder som nästan aldrig är nyinköpta. Jag försöker till yttersta gräns att undvika att köpa nyproducerade kläder, och att skära ner på inköp överhuvudtaget. Det är inte alltid lätt, men jag mår illa när jag tänker på hur mycket som produceras, under omedmänskliga och omedvärdsliga villkor, och sedan bara slängs för att man tröttnar på det. Kan jag hålla mig ur det, så mycket det bara går, då är jag glad. 
 
Emma Sundh och Emily Dahl skriver och funderar kring detta, och det tycker jag fler inom bloggvärlden skulle göra. Det är inte lätt, men att fundera kring vårt konsumtionsbeteende är vi på något vis skyldiga världen.   
 
 
 

Cheese

 
Förra hösten berättade några vänner till oss att de höll på att lagra ost. Vanlig billig smaklös hushållsost skulle efter ett år bli till smakrik lagrad ost. Svinbra grej tycke vi, som inte gillar ost som smakar plast och ingenting. Så vi var ju tvugna att testa själva. Jag googlade lite på hur man skulle kunna göra, och kom fram till att det eventuellt skulle funka både i kyl och i rumstemperatur, bara ytterförpackningen (i detta fallet plasten runt) var hel och hålfri och man vände på osten lite då och då. Vi köpte två trista hushållsostar och la en i ett köksskåp och en i kylen. De tänkte vi låta ligga där mellan 6 och 12 månader.
 
Det där med vändadet glömde vi bort lite, vilket eventuellt skulle kunna ha något att göra med det att rumstemperaturostens förpackning sprack när det runt osten bildades en seg vätska, som inte luktade hallon när den läckte ut i skåpet... Så den osten kasserades. Osten i kylen däremot, den låg kvar hela året, och idag var det äntligen dags att smaka. Spännande spännande!
 
Och visst smakade den mer än vanlig tråkost, och speciellt dyr var den ju inte heller. Helt jättespektakulärt överlägsen andra ostar kan man kanske inte heller påstå att den var, men helt ok god ost. Och, det är ju alltid kul att testa en ny grej!
 
 
 
The last year we have been keeping a cheap tasteless cheese in the fridge to make it more mature. It was not the best cheese we had ever had, but it turned out good nevertheless. 
 

RSS 2.0