Chokladbollstrenden

 
De senaste veckorna har jag blivit bjuden på chokladbollar av det smulan nyttigare slaget, gjorda på frukt och nötter, lite här och var. Verkar vara nya trenden i min bekantskapskrets. Eftersom jag spenderar dagarna i biblioteket med att skriva hemtenta och pm är det skönt att ha något avkopplande praktiskt att göra på kvällen. Så jag hakade på den eventuella trenden och gjorde chokladbollar. 
 
 
Hittade ett recept här, och så ändrade jag litelitegrann, för det går ju aldrig att följa ett recept till punkt och pricka när man kör efter tagervadmanhaver-principen. 
 
Tog 100 g sötmandel och mixade med stavmixern. 
Delade typ 7 torkade fikon och 4 katrinplommon i småbitar.
Blandade i den hackade frukten, 3 msk kakao och 2,5 msk kaffe och mixade samman allt. 
Rullade till små bollar och la i kylen för att stelna lite i ca 30 min. 
Sen rullade jag dem i kokos, och så var det klart!
 
Eric var tveksam, men jag älskar dem. Smakar lite som mörk choklad tycker jag, och passar perfekt som pluggodis. 
 
 
Made chocolate balls with figs and almonds the other night. Perfect library snack!

Vardagsrummet 2.0

 
Vi har uppdaterat vargdagsrummet lite. Bytt ut mattan mot en annan randig trasmatta, flyttat in notstället och förvandlat det till bokställ, och satt upp nya taklampor. Ljusslingan fick hänga lite mer klassiskt runt fönstret istället, den ramar in allt det vita fint tycker jag. 
 
De nya taklamporna kommer, tro det eller ej, från Stadium. Eric har jobbat där i olika omgångar sedan några år tillbaks, och när den butiken han är i nu (parallellt med studiojobbet såklar) skulle städa rensade de ut dessa lampskärmar. Eric räddade skärmarna från tippen, byggde ihop dem med sladdar och vips: jättestora ufo-lampor i vardagsrummet. 
 
 
Eric built us new lamps for the living room. 

Naturhistoriska

 
Emelie, en av mina allra bästa vänner, fyllde 25 häromveckan. För att fira bjöd jag henne på långlunch, och sen gick vi på Naturhistoriska museet. En kompis har spelat barnteater där de senaste veckorna, så vi tänkte att det var ett ypperligt tillfälle att besöka museet. 
 
 
Teatern var jättebra, men det är allt lite läsigt att omges av en massa uppstoppade djur. Och jag måste medge att tillochmed döda ormar får mig att rysa och vända bort ögonen. Fåglar går bättre. 
 
 
När vi väl var där var vi tvugna att kika på Malmska valen, känns helt sjukt den en gång i tiden var öppen för besökare, med sittplatser och allt. Innuti valen alltså. 
 
 
Tittade lite på en utställning om parasiter också, men inte för mycket, för det är ju också lite obehagligt...
 
 
Last friday me and my friend Emelie went to the Natural History Museum. I find it a bit weird with all the dead animals, they've even got a whale...

Måndagsyoutube

Eric har ju haft lite olika inspelningar i studion nu, och här är en till av dem, med ett band som heter Morph. Lyssna lyssna! Fantastiskt bra, även om det inte riktigt är min kopp musik...
 
 
 
Här och här är de andra filmerna han gjort, med Amanda & Jonatan, och Jaerv
 
 
Another one of the studio recordings Eric has made.

Kulturgeografilampan


Bloggpausen blev visst lite längre än jag tänkte. Förlåt! Men nu är jag tillbaks iallafall, och har ännu en ny lampa att visa er. 
 
 
Har som sagt haft fullt upp, med jobb och hemtenta och CV-sliperi och goda vänner på besök i helgen och 25-årsfirande. Inte mitt firande, det blir senare i vår, men några av mina bästa vänners. Mycket skoj alltså.
 
Två av de där lite mindre skojjiga dagarna i början av veckan, när det fortfarande fanns en hemtenta att skriva på, spenderade jag kvällarna med att pilla ihop ännu en lampa. Eller ja, den var ju redan ihoppillad, den där helt ordinära billiga ikealampan. Jag satte bara min egen prägel på den. Och skolinspirerad som jag var fick den ett stadsmotiv: passande när jag nu pluggar kulturgeografi, eller samhällsgeografi som det också kallas. 
 
 
Försökte först med vanlig spritpenna, men det blev inte så fint, täckte inte riktigt bra. Så då fick jag skaffa fram en specialpenna gjord för glas (det var alltså därför detta enkla projekt tog mig två kvällar). Hittade en glasskrivarpenna på Panduro. Sen var det bara att kludda dit lite hus. Så nu har vi ännu en smått egenstylad lampa här hemma. Och det är inte slut än, vänta bara...
 
 
Decorated an ordinary lamp from Ikea the other day while drinking a cup of tea. School inspired me to draw a city.

ll

Tar paus nu. Bloggpaus. Jobbar hela helgen och skriver hemtenta till på onsdag. Den lilla lediga tid jag har tänker jag inte spendera framför datorn. Men kommer tillbaks när jag är klar, med ny energi får man hoppas! Vi hörs då, hare fint sålänge.
 
P.S. Rubriken var liksom tänkt att se ut som ett paustecken, ni vet, med två streck sådär käckt. Men så blev det ju inte riktigt, det var visst fötter på rubriktypsnittet ja... Så går det när man ska försöka vara fyndig.
 
 
Taking a blog break, to much school work at the moment. See you. 

Studentblommor


Jag verkar ha fått dille på kvistar. Sen jag tog in dem i fredags till min dukning som gick överstyr har de spritt ut sig i hela lägenheten. 
 
 
Perfekt som ersättare för alla de blommor jag aldrig köper. För är det något jag alltid haft svårt att motivera att jag köper till mig själv så är det just färska snittblommor. Är man student så är man. Blommor ligger inte i topp på prioriteringslistan, så då kan ju kvistar få agera substitut istället. En kvist i en fin vas är inte fy skam det heller, och väldigt mycket billigare.  
 
 
 
 
 
As a student I have a hard time motivating buying flowers for myself, even if I really love them. So, instead of real flowers, I fill our flat with twigs in pretty vases.
 
 
 

Päron-mint-choklad-kakan

 
Vet inte riktigt hur mycket detta har med alla hjärtans dag att göra, men i helgen gjorde jag i varje fall en sån himla god päron-och-mint-kladdkaka. Den var efterrätt till en trerätters, men dagen efter åt vi resterna som lyxigt elvafika. Sjukt lyckad kaka, som en vanlig kladdkaka med smörstekta päronbitar och after eight helt enkelt. 
 
Såhär gjorde jag: 
- Satte ugnen på 175 grader
- Smälte 100 g smör och lät det svalna.
- Skar 3 conference-päron i småbitar, kuber typ.
- Stekte dem litegrann i en gnutta smör, så att de blev lite mjuka.
- Rörde ihop 2 ägg och 3 dl strösocker
- Sen rörde jag i det smälta smöret, 1,5 tsk vaniljsocker, en nypa salt, 7-8 msk kakao och 1,5 dl vetemjöl.
- Vände i päronen, hyffsat försiktigt så att de inte gick sönder. 
- Efter det smorde jag en form med avtagbara kanter och hällde i smeten. (Min rekommendation här är att man tar sig tid att slicka ur bunken också)
- Därefter fördelade jag ett gäng after eight-bitar så att de täckte kakan så gott det gick. 
- Sen satte jag in den i ugnen, och det var här det gick fel. Enligt det vanliga kladdkakereceptet skulle den vara inne i 15-20 minuter. Jag glömde bort den, så den var säkert inne i 40 minuter. Den blev dock helt perfekt ändå, så min rekommendation är att man håller lite koll på den, tycker ändå att det oftast är lite såsådär med tidsangivelserna när man bakar kladdkaka. Det bästa är att ta ut den när den är lite för kladdig, för den sätter sig alltid lite när den svalnar. (Har man bra framförhållning kan man göra den två dagar i förväg och ta ut den när den är superkladdig, efter två dygn i kylskåp har den perfekt konsistens!)
- I vilket fall, när kakan var klar serverade jag den med päronskivor och vispad grädde. Smask. 
 
Kanske passar sig till mysigt allahjärtansdagfika med....
 
 
Made a pear-mint-and-chocolate-cake this past weekend. It was delicious. If you want me to translate how to make it for you, let me know...

Semlor var det ja

Bild från Bonjour Vintage.
 
Som den semelälskare jag är känner jag att jag är tvungen att säga några ord om gårdagen. Hade jag haft tid hade jag bakat själv, sånna här fina semlor med hemmagjord mandel som Bonjour Vintage-Madeleine gjorde kanske. (Det är såklart hon som tagit bilden, tycker hon fotade världens bästa bakelse så  fint. Hela hennes blogg är fantastiskt fin för övrigt, inredning och små detaljer som jag gillar och så har hon himla fina klänningar. Har du inte tittat in borde du göra det nu!).
 
Även om jag inte bakade själv blev jag ju dock inte semellös. Åt faktiskt två stycken, men betalde inte för någon (score!). Den första var en gratissemla från en hållbarhetsdag med föreläsningar och grejer jag var på, den andra bjöd min kära vän Elin mig på. Hon hade köpt med sig semlor (de lite mindre varianterna) från Café and the Bakery på Viktoriagatan, och tänkte väl egentligen mest säga att det var den godaste semlan jag ätit hittills. En riktig hit, så har du inte tröttnat på semlor än tycker jag att det är där du ska införskaffa din semla!
 
 
When the Brits have their pancake day, we have our Semel (or lent bun) day. Cardamom bun, marzipan and whipped cream. Best combination ever!

Sovrummet igen

 
I morse skruvade vi äntligen upp våra nya sängbord i sovrummet. Hurra! Det vänstra hittade vi nyss på tradera, det högra hittade jag på Ebbes hörna strax innan jul.
 
 
 
De är lite olika, men ändå inom samma kategori. Fast Eric gillar symmetri, så vi är egentligen på jakt efter till likadant som det första. Är det någon som ser något så säg till!
 
 
Vi har en ny/gammal klädhängare/notställ också. Man tager vad man haver, men det blir kanske opraktiskt/svajigt i längden, även om det är ett väldigt fint notställ. 
 
 
Och ja, jag vet att jag visas sovrummet från denna vinkeln massa gåner förut. Men i solen sken in så himla fint och vårigt, så det fick bli en bild till. Nu kan vi i varje fall bocka av sängborden från att-göra-i-sovrummet-listan. Nästa steg: fixa sänggavel och vettiga sänglampor. Och bättre garderob, smalare byrå, eventuellt ett överkast, mer praktisk klädhängare, skruva upp spegeln på väggen, andra gardiner, en hylla på väggen osv. Och så har vi allt som ska göras i resten av huset också... Listan är lång. 
 
 
We've got new bedside tables/shelves! 
 

Tantlampan

 
Det var någon som kallade mina pyssel för "myspyssel" när jag bloggade om min syltkokning igår. Här kommer ett till sånt där myspyssel, kan man väl kalla det. I helgen byggde jag en lampa. 
 
 
Det hela gick väl mest ut på att jag köpte en tantig lampa secondhand, och fräschade upp den med en röd tygklädd sladd från Clas Ohlson. Lite lagom myspyssligt sådär. 
 
 
Så nu hänger den käckt och chict i köksfönstret och ser mysig och tantig ut tillsammans med amaryllisblasten som blivit kvar sen i julas... Det fräschaste är kanske att tanten i lägenheten jämte har en likadan, fast utan den hippa röda sladden då såklart. 
 
 
Built a lamp last weekend. Aka exchanged the old boring white cord to a new hip red one. 

 
 
 

Om det där med sylt

 
Vi gillar pannkakor, Eric och jag. Och ännu mer gillar vi våfflor. Mitt favoritpålägg är vispgrädde och banan, men Eric, han älskar sylten. Igår upptäckte vi till vår fasa att det saknades sylt i kylen, och vad är en kålsoppa-och-våffellunch utan sylt? INGENTING (enligt Eric). 
 
Så jag skramlade ihop lite av det vi hade och kokade ihop en liten snabbsylt. En kiwi, någon deciliter frysta röda vinbär som blivit kvar i frysen och några skedar socker. Sjukt smidigt, och väldigt gott. Så då är ju frågan: varför gör man inte egen sylt oftare?
 
 
Made some currant- and kiwi jam this weekend. Surprisingly tasty.

En dukning

 
I fredags ordnade jag och Eric tack-för-att-vi-fick-bo-hos-er-när-vi-inte-hade-någon-lägenhet-middag för de kära vänner som gav oss husrum i väntan på vår kära lägenhet. Eftersom jag älskar att fixa och pynta gick jag loss totalt på dukningen. Men eftersom jag är tidsoptimist hann jag aldrig föreviga fredagens dukning på bild (och inte blev det några bilder från själva kalaset heller). Så eftersom en fin dukning förlänger livet var jag tvungen att återskapa det hela dagen efter (med lite citron-improvements), så att det kunde fotas. 
 
 
Med det klassiska rörstrandsfinporslinet Eric samlat på ett gäng år, champagneglas för att de är de enda finglasen vi har tillräckligt många av (trots att vi aldrig dricker champagne), några av de vaser som blev över från bröllopet, björkris, turkost som är den bästa färgen, och så citroner (vem älskar inte citroner???). Lagom vårigt tycker jag. 
 
 
Nästan så man vill gifta sig igen bara för att få styra upp findukningen...
 
 
 
I think I went overboard laying the table this weekend...
 

Historien om vår lånade bil

 
Idag tänkte jag berätta en historia, som om det inte varit för den underbara/skrattretande timingen hade gjort mig ganska arg. Nu är den mest underhållande istället. Once upon a time...
 
För ett eller två år sedan skaffade mina föräldrar en ny bil, men de behöll ändå sin gamla skruttiga Saab, så att vi barn skulle kunna få låna den om det behövdes. Därför har Eric och jag de senaste månaderna fått ha den i Göteborg. Det har varit en enorm hjälp då vi har kört flyttgrejer fram och tillbaka, och Eric kört studiobygggrejer kors och tvärs över stan. 
 
Sina sista levnadsår var bilen inte så vidare värst pigg. Kopplingen strulade, bakljusen strulade, sista gången vi körde den upptäckte vi att den var halvblind på ett framlyse, den lät som en raggarbil, den slukade enorma mängder bensin, panelen på insidan började lossna, ett elglapp gjorde att en lampa i baksätet inte gick att släcka. Men vi gillade den ändå. Den hjälpte oss när vi hade tunga grejer att bära, och det var ju faktiskt ändå i den bilen jag lärde mig köra en gång i tiden. 
 
Men så gick den till slut slutgiltigt sönder, i onsdags förra veckan (30/1). Vi upptäckte att den läckte olja, och vågade därmed inte köra den mer. Och det gjorde ju inte så mycket, för det var ändå planerat att mina föräldrar skulle komma (imorron 9/2) och köra den till skroten. För så dålig var den, att det knappt ens var lönt att försöka sälja den. 
 
Under hela tiden vi har haft den här i Göteborg har den stått parkerad på en grusplan, tio minuters promenad från vår lägenhet. Detta eftersom boendeparkering inte ingår, kötiderna för parkeringsplats är enorma, och det kändes orimligt att gå och stoppa i mynt i boendeparkeringsautomaten varje dag. Men, tio minuter bort fanns alltså en grusplan vi kunde parkera på. Det var en yta som stod tom i väntan på att Skanska skulle bygga nya lägenheter, en bortglömt liten plätt som många med oss utnyttjade som gratis parkering. Där stod alltså bilen och inväntade sitt skrotningsöde, och eftersom det var en bit bort från lägenheten kollade vi inte till den så ofta. Det hade vi aldrig gjort under de här sista månaderna, den stod där snällt och väntade på att vi skulle behöva den. Så vi besökte den någon gång i veckan på sin höjd, den fick inte så mycket kärlek där på slutet vilket kan ha bidragit till dess snabba förfall. 
 
I tisdags (5/2) var jag ute på en liten promenad, och bestämde mig av någon anledning för att gå bort och kolla till bilen. Det var bara det att det inte fanns någon bil att kolla till. 
 
Parkeringen var tom.
 
Jag antog genast att bilen var bortbogserad, för Skanska hade nämligen (efter att vi varit där i onsdags förra veckan) satt upp skyltar där de annonserade att parkeringen var avstängd från och med i måndags (4/2) på grund av att de skulle börja bygga på ytan. Jaha tänkte jag, då får man väl försöka luska fram vart bilen tagit vägen. Och eftersom det ju var mina föräldrars bil ringde jag dem för att de skulle kunna göra något. 
 
Följande morgon (6/2) ringde min mamma Skanska, och fick beskedet att de inte alls bogserat bort någon bil. Så då fick vi polisanmäla bilen för stöld. Dumma tjuvar, som stjäl en bil som skulle skrotas om en vecka, de kan inte ha kommit långt.
 
Och som sagt, hade det inte varit för den fantastiska timingen hade man ju blivit lite sur. Nu skrattade vi mest och tänkte att "jaja, det var väl lika bra, kanske går det att få ut något på försäkringen". Det var bara det att eftersom bilden ändå skulle skrotas, gick stöldförsäkringen ut i fredags (1/2) förra veckan...
 
 
A long story about how our borrowed, broken car got stolen by some stupid thieves.
 

Pallen i hallen

 
Igårkväll målade jag en gammal pall från Stadsmissionen jag hittade för 30 spänn i höstas. Den har stått och sett miserabel ut ett bra tag, men nu var det alltså dags. 
 
 
Tada! Och ja, jag vet, hallen är inte så himla spexig än. Mörk och tråkig, som ofta hallar är mest. Får jobba på det. Lite gladare blev det väl ändå, med en gul pall som livar upp 'et?
 
 
Did some painting yesterday. Yellow is such a happy color!

Döden

 
Det kan kanske tyckas lite makabert, men jag har vad jag kan minnas alltid gillat kyrkogårdar. Här i gamlestaden bor vi vid Kvibergs kyrkogård, en av Sveriges största, vilket är perfekt för mig. Ofta när jag ska ta en promenad blir det dit jag styr stegen. Många använder den som löprunda, och ibland tänker jag att jag ska ta en promenad för motionens skull. På kyrkogården är det dock nästan helt hopplöst. Det blir snarare så att jag stannar upp, promenerar sakta, funderar på livet och allt det där som man nästan aldrig tar sig tid att fundera på annars. 
 
Och så var det det där med döden. Jag vet inte om jag är mer rädd för döden än någon annan, men jag tror att de flesta av oss människor känner en oro inför detta som vi knappt vet någonting om. När jag går runt på kyrkogården, läser gravstenarna och får vara stilla känner jag dock ofta ett lugn. Ett lugn inför döden, ett lugn inför livet, ett lugn för att det finns något större än jag själv och mina omgivningar. Jag tror att Gud finns på alla platser, men i stillheten där det finns plats för eftertanke känner man det tydligare. Han bär mig, både nu och på andra sidan. 
 
 
 
 
 
I've always loved cemeteries. There seems to a quiet atmosphere that always makes me think and feel that I'm only a small part in something greater. Reminds that God is there, carrying me. 
 

Jaerv

 
 
Måste bara dela nästa lilla musikvideo från Studiohuset. Här är en liveinspelning med Jaerv, som spelar folkmusik. Faktiskt den allra första inspelningen som gjorts i studion. Titta och lyssna vettja!
 
God natt.
 
 
First recordning ever made in Eric's recording studio. 

Spetskragen in action

 
Här har ni den, den nyligen fyndade kragen, i en outfit nära dig. Som utlovat. Detta var i söndags förmiddags, då kragen satt på sin plats några korta timmar. Sen åkte jag till jobbet och då var det mer praktiska kläder som gällde. Men ändock, såhär kan det alltså se ut med den på. Får nog återanvända denna outfit snarast, så att den kommer till sin rätt fullt ut. 
 
 
 
 
Den passade in finfint tillsammans med alla mina gamla favoriter, som 50-kronorsbrallorna, den avkapade tröjan, kappan och min bästa väska
 
 
New lace collar in action. 
 
 

Hyllan i hallen

 
Hallen har jag nog inte visat några bilder från än. Det kan bero på att det alltid är mörkt där, och därmed rätt svårt att fota. Häromdagen gjorde jag ändå ett försök att fota hyllan som står där ute. Vi satte dit den provisoriskt, men vi får se, den kanske blir permanent...
 
 
Den är full av grejer som är antingen fina eller bra att ha. Som jordgloben från 70-talet, bröllopsskorna, några kristallvaser och konfetti som också är kvar från bröllopet, en gammal kamera och en tavla med ett passande kort i, nycklar, några av alla mina kursböcker, den lilla krukan vi köpte i en hantverksbutik på Kefalonia, en dalahäst, en pytteliten londonbuss, polkagrisar, lådor med vantar och mössor i, cykelkorg och sommarhatt, och Erics fårskinnstofflor. 
 
 
 
 
Lite skandal är det kanske, att den enda dalahästen vi har kommer från min mammas sida. Inte en enda riktig häst från Dalarna, trots att hela Erics släkt är därifrån...
 
 
 

Summertime

I veckan spelade Eric in den här låten i studion, med duktiga Amanda Eliasson på sång och Jonatan Andersson på gitarr. Ett litet youtubetips såhär på lördagskvisten :)
 
  
 Nu ska jag iväg till mitt nya extraknäck, och kränga surdegsbröd och lattes. Hej hopp!
 
 
Summertime, recorded in Eric's music studio.

Fuskkragen

 
Det här med kragar är ju en poppis trend, jag tror att jag kanske hittat en av de finaste. I spets. Med skjortbröst och allt. Från Erikshjälpen, fast "made in germany". Vem gillar inte en krage, och vem gillar inte spets? Oslagbar kombo, snart i en outfit nära dig! (Fast tror jag hoppar fracken...)
 
 
Glad fredag på er!
 
 
I've got a new(/old) lace collar. So pretty!

RSS 2.0